Tjugoförsta uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Så har flaska nr 3 av frekvensmedlet Ytterbium tagit slut. Den sista dosen tog jag igår kväll.

Three down - none to go!

Den sista flaskan räckte nästan i 3 veckor (minus 2 dagar). Nu har jag ingen frekvensmedicin alls till jag får ny.
Jag skulle ju höra av mig till "min" Homeopat Kari Kokko när jag hade en halv flaska kvar, och det gjorde jag, men jag har ännu inte fått tag på honom. Vi har liksom gått om varandra... Men om en dryg vecka har jag tydligen en inbokad tid hos honom sa käre maken, vilket jag hade noll koll på... så om inte förr så får jag väl prata med honom då.

Vad har hänt de senaste veckorna då? Ja det undrar jag också höll jag på att säga... 😉 Men det har nog inte hänt så mycket... inte som går att relatera till Frekvensmedicinen iallafall. Tror jag... Men det är svårt att säga, för sen förra uppdateringen så har jag visserligen varit lite gladare/positivare (med betoning på lite) och allt som faktiskt har blivit bättre har varit fortsatt bra, men å andra sidan så samlade jag på mig väldigt mycket vätska i kroppen helt plötsligt! Varför kan jag dessvärre inte säga, för jag vet inte! Men helgen 12 - 13 maj blev jag svullen inte bara på anklar och fötter, utan nästan hela benen. Jättemycket! Jag kunde nästan inte böja på knäna och benen kändes som cementpelare! Nu har det tack-och-lov blivit bättre, men det höll i sig i över en vecka! Nu har jag "bara" samma gamla vanliga svullnad i anklar och fötter + väldigt ont i fötterna (särskilt det vänstra) och väldigt ont i knäna (särskilt det högra), så nu har jag ännu svårare att gå och stå än "normalt". 😢 Meeen... Solen skiner och jag har fått mitt lilla cafébord och ett par stolar utburna på gräsmattan utanför huset, så jag får väl sitta där med en stor kopp té och njuta av att det äntligen börjar bli sommar! Fortsättning följer...

Anneli.

Livet går vidare + matnyttigt för krukväxter

Jag vill börja med att be om ursäkt för det lätt deprimerande blogginlägget jag skrev förra gången. Men livet är inte bara rosor och champagne - och just nu är det lite väl mycket vinäger i mitt om ni förstår min metafor. Men livet går vidare och jag hänger med så gott jag kan! ♥

Meeen, det var inte det jag tänkte skriva om denna gång! Nä, idag - på temat "livet går vidare" - tänkte jag komma med ett tips för att förbättra livet för dina krukväxter! Och mina!
När man som jag är utbränd och har dåligt med energi och inte orkar plantera om sina krukväxter så kan man tillverka ett eget gödningsmedel till dem istället!
"Receptet" snubblade jag över nånstans på internet för några veckor sen och av någon underlig anledning lyckades jag komma ihåg hur det var! (Jag SA ju att jag hade fått bättre minne!! 😀 )

På fotot här ovan kan ni se mina gamla Hibiskusar som jag haft sen jag var mycket ung! Den till vänster är minst 46 år gammal(!) och den till höger är ca 30 år. (Men fotot tog jag för bara ca 2 timmar sen! 😛😄 )

Jag är egentligen ganska dålig på att sköta krukväxter... de stackarna får oftast inte vatten förrän jag ser hur bladen hänger, och jag planterar om dem väldigt sällan! Men av nån underlig anledning så har de överlevt så här länge! Jag läste en gång att Hibiskusar oftast inte blir äldre än ca 40 år, så nåt har jag kanske gjort rätt ändå..! (Men som ni ser på den äldsta Hibiskusen så har den ena halvan dött. 😢 )

Men gödningsmedel var det...
Detta gödningsmedel är gjort av ingredienser du annars hade kastat så man kan nästan säga att det är gratis! Inte är det svårt att göra heller! Du behöver bara en mixer, lite äggskal, ett par bananskal och kaffesump! Och så lite vatten. Detta blir ett gödningsmedel fullt av kalcium, kalium och andra viktiga mineraler och spårämnen som växter behöver!

Jag började med att lägga äggskal från ca 12 ägg i mixern och sen hällde jag på kaffesump från ca 16 koppar kaffe. Ovanpå det la jag klippta bitar från 2 bananskal och sen mixade jag det först utan vatten och sen med vatten tills det blev riktigt finfördelat. Jag vet inte hur mycket vatten jag tog, men det ska bli en fast smet, typ.

Sen la jag bara lite av smeten ovanpå jorden i blomkrukorna och så vattnade jag dem som vanligt.

Till Hibiskusarna la jag på ungefär 6 rågade matskedar var av gödningsmedlet, och till den lilla krukan med "Dr Westerlunds Hälsoblomma" (Rosengeranium) la jag ca 2 msk.
Det sista som blev kvar i mixern blandade jag ut med mer vatten och sen vattnade jag några av de andra krukväxterna jag har med det vattnet. Ingenting får förfaras, vettu!! 😏

Nu ska det bli spännande att se vad som händer med mina blommor! Jag hoppas de blir glada och växer så det knakar och sätter knoppar som blir till vackra blommor! Time will tell, så det finns all anledning att återkomma med en uppdatering och bildbevis i framtiden!
Jag vill säga också att självklart var alla ingredienser till gödningsmedlet ekologiska!

Till sist så vill jag bara visa er ett par kort jag tog på fullmånen igår kväll. De togs ca 10 minuter före exakt fullmåne, en stund före midnatt.

Korten är tagna med min mobilkamera, så kvalitén är inte den bästa tyvärr. Men jag har ingenting annat att fota med...

Ja, det här är allt för denna gång! Lev väl, och på återseende!

Anneli.

Tjugonde uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Här kommer nu en ny rafflande uppdatering av hur det går med Frekvensmedicinen. Eller kanske inte sååå rafflande... 😕😞

Den andra flaskan med frekvensmedlet "Ytterbium" räckte i precis 3 veckor, för idag tog jag första dropparna ur den tredje flaskan.

Two down - one to go!

Den här gången känner jag mig inte lika glad och positiv som när jag skrev den förra Frekvensmedicin-uppdateringen...
Jag har undvikit all stress och verkligen tagit det lugnt de här tre veckorna. Jag har sagt nej och gett återbud när jag känt att min energi tryter. Jag har försökt äta så nyttigt jag kan och undvikit sånt jag vet att jag inte borde äta. Jag har tillåtit mig att sova så mycket som jag behöver. Och ändå har jag mått pissdåligt de senaste veckorna... och gått upp i vikt...

Det här jag skrev förra gången om att mina fötter inte gjorde lika ont längre och att de inte svullnade lika fort, det har gått tillbaka och nu har det blivit ännu värre än förut! Jag har sååå jä-la ont - speciellt i vänsterfoten - att jag knappt kan gå och stå! Och svullnaden går numera inte ens helt tillbaka trots en lång natts sömn. *Suck* 😢
Trött som tusan är jag också! Från jag vaknat till jag somnar! Trött och håglös... och jag har liksom tappat gnistan... och livslusten... Just nu orkar jag ingenting känns det som...

Hur Frekvensmedicinen kommer in i allt det här har jag ingen aning om... och mitt i eländet kan jag heller inte avgöra om det är nånting som förbättrats sen sist. Vad jag däremot kan säga är att jag fortfarande är klarare i huvudet och har mycket bättre minne (nästan som innan utbrändheten)! Hjärtat har också skött sig exemplariskt, så det får man väl vara glad åt!

Vet ni, på onsdag (d v s om 2 dagar) är det faktiskt exakt ett år sen jag började med Frekvensmedicin! Även om jag måste erkänna att jag hade hoppats på att min hälsa skulle ha repat sig mycket mer vid det här laget så har det ju iallafall gått åt rätt håll med vissa saker (hjärndimman och minnet t ex). Kroniska tillstånd tar ofta lång tid att bli frisk ifrån, det vet jag ju. Det går inte att jämföra med medicin från vårdcentralens läkare som i stort sett bara maskerar symptom (vilket oftast går ganska fort) men inte har gjort nåt åt den underliggande orsaken till varför man blev sjuk till att börja med! Sånt är jag inte intresserad av! Jag vill bli frisk på riktigt!!!

Så det jag hoppas kunna komma till rätta med nu är:
Knölstruman, stresskänsligheten, vad det än är som gör att mina fötter och anklar gör så ont och är så svullna, och vikten (har gått upp hela 5 kilo på detta år!!! TROTS ca 6 månader med 16/8-dieten, och en längre period med 5:2-dieten innan det!!!)! Ja, och så den här förlamande tröttheten också förstås! Men den har ju iallafall varit bättre i perioder. Men nu vill jag verkligen komma tillbaka till en mer permanent "pigghet"!

Jag har ingen ny tid till "min" Homeopat Kari Kokko än, utan jag skulle ringa honom och stämma av nånstans mitt i den sista flaskan Ytterbium. Mer än så vet jag inte i skrivande stund. Men när jag pratar med honom så ska jag ta upp det jag skrivit om här, och är det så att han inte kan hjälpa mig mer så får jag söka mig andra lösningar. För jag orkar verkligen inte må så här längre!! Händer ingenting snart så vet jag inte om jag ens vill leva längre... (Sorry, men jag mår verkligen inget bra just nu...) Meeen... vi ska väl hoppas att det finns nåt som hjälper mig att bli frisk! Hoppet är som bekant det sista som lämnar en!

Anneli.