De sista skälvande timmarna av 2017

Jag vill tacka alla mina bloggläsare för att ni hängt med mig under året! Nu lägger vi 2017 bakom oss och ser fram emot 2018!

Jag brukar aldrig ge några nyårslöften, men... från och med tolvslaget har jag bestämt att jag är VEGAN! Japp! Enda undantaget är honung som jag faktiskt tänker fortsätta använda.

Jag har ju varit vegan här hemma i några månader nu och det har gått jättebra! Men när jag varit borta nånstans har jag ätit det som bjuds (så länge det är vegetariskt) och haft mjölk i kaffet t ex. Men nu är det slut med det!

Men det känns inte helt lätt att bli ännu striktare än vad (speciellt andra tycker att) jag redan är... Alltså, kolla här:
Jag kommer att vara en vegan som förutom att jag inte längre kommer att äta mjölkprodukter och ägg, av hälsoskäl inte vill äta gluten, soja, Quorn, vitt socker och majs... Vad blir kvar då kan man ju undra! 😱 Ja den bistra sanningen är att det mesta kommer jag att få göra själv! Men som tur är har det börjat komma några färdigprodukter som jag kan köpa, bland annat "Pulled Oats" och några vegan-biffar som finns i frysdisken på de flesta mataffärer. Men maten tror jag inte att det blir så stora problem med... värre då med tillåtet fikasmaskens... Nästan allt glutenfritt fikabröd innehåller en eller flera ingredienser som jag inte vill äta! 😩
En sak är då glasklar: jag behöver en plan; en strategi..!

I min kompiskrets är fika en stor grej! Vi fikar alltid när vi ses! Men hur ska jag lyckas stå emot alla frestelser som kommer dukas upp? Monika bjuder ofta på våfflor... Katta har typ alltid kakor... Anna bjuder oftast på mat, men har nästan alltid nåt smaskens till efterrätt...
Ja, vart jag än kommer så bjuds det på fika! Och min mamma brukade säga om min karaktär, att den sitter jag på..! 😜
Fast jag har blivit bättre med åren, och när jag väl bestämt mig så kan jag vara envis som en röd gris!
Men en fikastrategi lär jag behöva - så mycket är klart!

Jag tänker så här: Om det finns nånting färdigt, som bara är att stoppa i väskan när jag ska iväg till kompisar... det skulle verkligen underlätta!
Ett "fika-kit" i frysen kanske!?! En liten påse med hemgjort, veganskt smaskens som bara ligger där och väntar på att tas med! Det skulle kunna funka!
Men sen måste jag på nåt sätt fixa nån mjölkersättning också, för kaffe utan mjölk är enligt mina smaklökar odrickbart!

Jag brukar nästan alltid ha cashewmjölk hemma, och jag har några små, gulliga Tupperware-kannor jag kan hälla upp lite i och ta med. Problemet är att de behöver hållas kalla, men jag har ingen större lust att kånka runt på en kylväska varje gång jag ska nånstans... What to do, what to do..?

Jag får väl improvisera till en början, och se vad som funkar. Det är inte så mycket annat att göra!

Men NU har jag lite annat att göra! Det är ju iallafall nyårsafton! 🎆 🎇 🎊

GOTT NYTT ÅR till er alla! Jag hoppas att ni fortsätter titta in här även 2018!

Anneli.

Trettioförsta uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Igår tog jag sista skvätten av Frekvensmedicinen Simaruba, flaska nr 2.

Two down - one to go!

Som vanligt är det mer eller mindre omöjligt att utröna huruvida Frekvensmedicinen gjort nån "nytta" eller inte... men mot alla odds har jag faktiskt klarat av julen med allt vad det innebär av stress på olika plan utan att fullständigt säcka ihop! Ja till och med trots att jag åkte på en förkylning mitt i värsta stressen! 

Visst... jag har blivit äldre och klokare och har stressat mycket mindre jämfört med tidigare år, och jag lägger inte samma krav på mig att jag ska hinna göra så himla mycket. När vi firade jul med alla kidsen den 23:dje så hade vi knytkalas och var och en hade med sig en rätt som alla fick äta av, och mycket enklare än så kan det inte bli! (Jag hade med mig två sorters godisar, nämligen de HÄR, och Ärtpesto som du kan hitta recept på HÄR.)
Men om jag aldrig hade tagit nån Frekvensmedicin, hade jag klarat julstressen lika bra? Det lär vi aldrig få veta, för tiden och förbättrad kost måste ju också ha gjort sitt till för att få mig mer och mer ur utbrändheten!

Men i övrigt då? Har NÅT blivit bättre under de veckor jag tagit flaska nr 2 av Simaruba? 

Ja, jag skrev ju för några månader sen att jag kanske, möjligtvis kunde ana att min förstorade sköldkörtel började bli liiiiite mindre... kanske... svårt att avgöra... Men jag har liksom haft extra koll på den de senaste månaderna för att se om det verkligen är sant, och banne mig! Jag tror faktiskt det! Att sköldkörteln skulle kunna återgå till normal storlek när man som jag har knölstruma säger läkarna är omöjligt, så om det faktiskt är så att den börjar bli mindre så kan det inte vara nåt annat än Frekvensmedicinen som har gjort det!

Men det här med att man är uppmärksam och kollar nåt nästan dagligen har en klar nackdel: eftersom förändringen går så långsamt så hinner man vänja sig vid förbättringen som blir det nya "normala" och därför blir det jättesvårt att avgöra om det verkligen hänt nåt. För än så länge är det ingen stor skillnad - knölen sitter där den sitter. Men hoppet har ju verkligen tänts, att det går att bli frisk från knölstruma!

Ja, det är bara att konstatera att det behöver gå ännu längre tid innan jag med säkerhet kan säga hur det ligger till. Tålamod... tålamod!

För övrigt så går det upp och det går ner... fram och tillbaka... men trots att jag inte kan sätta fingret på det så känns det ändå som att det går mer fram än tillbaka... Och jag har en plan... Men det kommer jag att skriva mer om i ett annat blogginlägg! Stay tuned!

Anneli.

4:de advent & Julafton 2017

Önskar alla mina bloggläsare en fin 4:de advent och en riktigt God Jul!

Vi tjuvstartade julen redan igår med att fira tillsammans med alla 5 barnen och deras respektive. Det blev mycket god vegetarisk och vegansk mat, pepparkakor och lussebullar, smaskigt hemgjort godis, alkoholfri glögg och en hel del julklappar!

Ganska traditionsenligt och mycket trevligt! Det känns som en ynnest att få ha alla sina barn samlade på samma ställe samtidigt, vilket inte är så lätt när man har många barn! ♥

Idag blir en lugn dag med Käre Maken och svärföräldrarna! 😊 Det blir perfekt det!

Ha nu en riktigt God Jul, låt barnen ha nyktra vuxna omkring sig och tugga inte på knäcken! Det är dyrt att gå till tandläkaren! 😱

Anneli.

3:dje advent 2017

Önskar alla mina bloggläsare en fin 3:dje advent!

Igår försökte jag mig på att baka glutenfria lussekatter efter DET HÄR receptet, men de blev inget bra... Fast jag följde receptet så noga (eller kanske trodde mig följa receptet så noga...) så blev degen alldeles för lös. Jag fick ha i 3 dl extra mjöl innan degen gick att hantera, men det blev ändå inte bra. Smaken var det väl inget större fel på förutom att glutenfritt bröd ofta blir så torrt och tråkigt - så även det här. Men lussekatterna blev fula som stryk och platta och tråkiga... De ville liksom inte jäsa upp på plåten trots en hel timmes jästid. 😢 Och... quite frankly så tyckte jag att de blev... tråkiga! Jag menar; ska man lyxa till det ibland och äta nåt smaskens så ska det banne mig vara smaskens! De här lussekatterna var INTE smaskens! Jag får provbaka dem en gång till nån gång och vara extra noga med att följa receptet, för jag har svårt att tro att det var receptet det var fel på...

Iallafall, jag frös in några av lussebullarna och resten delade jag på mitten, pillade ur russinen, åt upp dem och la tillbaka de halverade bullarna på plåten. Sen rostade jag dem i ugnen och lät dem stå kvar på låg värme hela natten. Så nu har jag lusseskorpor istället! 😊

Lusseskorporna var betydligt godare än lussekatterna! Ja de var så goda att jag tänkte inte ens på att de var glutenfria! (Och det är SÅ mina vänner man vänder ett misslyckande till succé! 😜 Hihihi!)

Det roliga är att jag har längtat efter skorpor och funderat på om jag inte skulle ta och experimentera fram ett bra, glutenfritt skorprecept, men nu vet jag ju att det funkar, så experimenterandet blev väldigt mycket lättare helt plötsligt! Perfekt! 😋

Jaha hörrni, om en vecka är det både 4:de advent och julafton. Känner ni er redo för det? Det gör INTE jag... 😵 Men det får gå ändå!

Anneli.

Lucia 2017

En riktigt fin Lucia önskar jag alla mina bloggläsare!

Det finns så många fina Lucior, men för en mamma finns inget finare än det hennes barn har gjort! ♥

Anneli.

2:a advent 2017

Önskar alla mina bloggläsare en riktigt fin 2:a advent!

Jag har inte kommit ett dugg längre i mina julförberedelser än förra söndagen! Men jag har iallafall funderat på lite julgodis... 😛 Käre Sonen vill att jag ska göra en pepparkaksdeg och han lovar dyrt och heligt att han och pappa/Käre Maken ska baka ut den alldeles själva! Så... ja, det lär väl bli en sån då - kanske till nästa helg. Eller nåt...
Jag funderar på att baka saffransbröd också, men... jag vill ju undvika gluten så mycket som möjligt och alla glutenfria saffransbrödsrecept jag har sett innehåller ägg, och ägg vill jag undvika ännu mer än gluten! Så vi får se hur det går med den saken!

Ha nu en fin 2:a advent - det som nu är kvar av den!

Anneli.

Trettionde(!) uppdateringen av Frekvensmedicinen.

Tänk... idag skriver jag den trettionde uppdateringen om hur det går med Frekvensmedicinen! Det är nästan 1 år och 7 månader sen jag åkte upp till "min" Homeopat Kari Kokko för första gången och tiden sen dess har gått rätt fort tycker jag!
Idag tog jag sista dropparna ut första flaskan med frekvensmedlet Simaruba.

One down - two to go!

Men vad har hänt med min hälsa sen dess? Ja, om jag ser tillbaka på min "Frekvensmedicin-resa" så kan jag konstatera att det har varit en berg-och-dalbana! När jag började med Frekvensdropparna så var jag extremt trött hela tiden. Trött -  men aldrig sjuk! Jag hade inte varit förkyld på kanske 8 - 10 år, vilket egentligen inte är nåt bra! (Vid en förkylning rensar kroppen ut gammalt "skräp", och feber tar bl.a. död på bakterier!) Men efter att jag börjat ta Frekvensmedicin så har jag varit förkyld flera gånger! 😊
Tröttheten har också åkt berg-och-dalbana. I perioder har jag varit riktigt pigg, men sen har jag blivit tröttare igen - men inte så förlamande trött som jag var första gången jag kom till Kari! Förutom kanske nu då... Jag HAR verkligen varit supertrött den senaste månaden... 😴

Kanske hör tröttheten och förkylningarna ihop med utrensningar orsakade av Frekvensdropparna, men det är svårt att "bevisa"... Men håll med om att det är lite märkligt att först är jag inte förkyld på nästan ett decennium och efter att jag börjat ta frekvensmedicinen så har jag på de drygt 1½ år som gått varit förkyld flera gånger!

Nåt annat som hänt är att jag har fått tillbaka mitt minne, och hjärndimman som var min ständiga följeslagare är nästan som bortblåst! Visst, det ska erkännas att minnet inte är helt 100 tillbaka, men skillnaden är stor! Nu kan jag för det mesta komma ihåg t.ex. vad jag ska handla utan att konsultera min inköpslista hela tiden. Innan Frekvensmedicinen var jag glad om jag kom ihåg att ta med mig inköpslistan när jag åkte till affären...

Fler positiva saker är att trots att jag fortfarande är väldigt stresskänslig så klarar jag numera att ha två - tre saker inbokade dagarna efter varann utan att bli helt sönderstressad och dränerad! Och jag har flera bra dagar med lite mer energi nu mot för 1½ år sen. Så det går åt rätt håll, även om jag hade hoppats att det skulle gå mycket fortare!

Så för att summera ihop det här blogginlägget så är det "två steg fram och ett steg bak" med min läkning. Just nu är jag i en svacka - åtminstone vad gäller min energinivå. Men baserat på den hittills 19 månader långa historien så vågar jag påstå att det kommer att bli bättre igen! Innan det blir lite sämre... tills det blir bättre... och så vidare!

Fortsättning följer, så häng med här på bloggen! Om du prenumererar så missar du ingenting! 😎

Anneli.

1:a advent 2017

Tittar in som hastigast för att önska er alla en riktigt fin 1:a advent!

Hur långt har ni kommit i julförberedelserna?
Det ni ser på det rykande färska fotot här ovan är så långt som jag har kommit + att Käre Maken hängt upp en julstjärna i vardagsrumsfönstret. Men här är inte städat, inga putsade fönster och inte ett endaste julbak så långt ögat kan nå! Och det finns risk för att inget av ovanstående blir gjort överhuvudtaget... kanske blir det nåt litet julbak och lite (nyttigare) godistillverkning så småningom, men det har vi inte sett än..! Men fönsterputsning... ain't gonna happen! Städning... kanske liiite... Vi får se vad orken räcker till!

Jag hoppas att ni har mer ork än vad jag har! Men ta inte ut er! Det blir jul oavsett om det är städat och doftar nybakta lussekatter i huset eller inte!

Njut nu av de sista skälvande timmarna av helgen och 1:a advent, så tar vi nya tag imorgon! Ska vi säga så? 😛

Anneli.

2-års"jubileum"

Idag är det exakt två år sen jag blev förtidspensionerad. Inte nåt att fira direkt, men sett så här i backspegeln så var det en himla tur att min läkare fick stopp på min framfart i arbetslivet! Tänk att jag inte fattade själv hur utbränd jag var! Nu så här efteråt kan jag inte förstå att jag var så blind!

Två år senare så kan jag konstatera att det tar lång tid att komma tillbaka. Väldigt lång tid! Och kanske kommer man aldrig helt tillbaka efter att ha smackat in i väggen så hårt?
Jag är fortfarande utbränd; rätt rejält! Men det går sakta åt rätt håll iallafall, och de bättre dagarna blir fler och fler.

Fast den senaste månaden har jag varit extremt trött (vilket förklarar varför det varit så långt mellan uppdateringarna här på bloggen)! Jag vet inte varför jag varit och är så trött... kan inte komma på att det hänt nåt eller varit nåt speciellt... Jag sover ju mycket bättre nu mot för två år sen, och jag äter nyttigare än jag gjort i hela mitt vuxna liv, men den här tröttheten är liksom bortom sömnkvalitén, antal timmar i sängen eller hur mycket frukt och grönt jag äter. Jag vet inte vad jag ska göra för att bli piggare igen! Visst... jag borde gå ut och gå och få lite frisk luft... DET kanske skulle göra mig lite piggare. Men att gå funkar inte som det är just nu! Så ont i fötterna som jag har nuförtiden har jag aldrig haft förut! Så jag blir sittande... framför datorn eller framför TV:n... *Suck*

Ja, det här pensionärslivet... inte var det så här jag hade tänkt mig att det skulle bli... men det är som det är... TUR då att jag är så envis och har bestämt mig för att bli frisk igen - inte bara från utbrändheten utan från övriga krämpor också! Och när jag tänker efter så har jag ju redan (i stort sett) läkt ut tandlossningen och vad som nu var fel med mitt hjärta! Och kan man läka det, ja då kan man nog läka resten också!

Bara för att jag fryser så in i vassen (beroende på att jag är så trött skulle jag tro) så lägger jag in den här bilden:

Kortet tog jag i tisdags när jag var ute i Da House och eldade. Kaminen blev så varm att det inte gick att ta på den! Hoppas att jag blir varmare bara av att tänka på den och titta på fotot, för jag sitter här invirad i filtar! Och längtar till våren...

Nu är det strax dags att släpa sig ut till köket för att laga lite mat. Inte för att jag har nån lust eller direkt ork, men äta bör man annars... Jaja... dör gör vi ju ändå nån gång - men inte än! Det finns mycket liv kvar att leva! Bäst att äta lite!

Anneli.